it's a musical evening
Nu har Mikkel åkt och det är jul i min stuga. Ja, alltså inte för att Mikkel har åkt, men ni fattar... Det e jul, och när det e jul har Mikkel åkt, liksom. Därför sitter jag i soffan och laddar in alla min fysiska skivor till Itunes biblioteket. Och det är kul! Hittar massa gamla godingar som jag kände att jag skulle dela med mig av. Så varsågoda:
Drops of Jupiter med Train
Nostalgia:
Den här låten är "just flyttat till London". En spännande med samtidigt jobbig tid i mitt liv. Hade en del hemlängtan i början innan det hade ordnat sig med jobb och så. Jag låg på sängen och lyssnade på den här låten på min minidisc och skrev dagbok. Har också ofta spelats väldigt högt på stereon i vardagsrummet i Wood Green vid nån tidpunkt strax innan utgång. Symboliserar på något sätt den sista tiden av "min ungdom". Sen blev jag gammal och vis :)
Everybody's Changing med Keane
Nostalgia:
Den här låten är många minnen. Det starkaste är ett väldigt fint minne. Ett minne som på något sätt symboliserar en stor förändring i mitt liv, som inte riktigt blev som jag hade tänkt mig då. Det var den sista sommaren i London, jag hade varit vaken hela natten och gjort klart mina arbetsprover till Beckmans, utan en stunds sömn tog jag flyget till Stockholm för att lämna in dem. Jag tror det var typ den 2 juni. Jag hade äntligen kommit fram, lämnat av skräpet på Beckmans och hittat en park i närheten där jag utslagen kastade mig ner i gräset. Jag var hemma i fina, fina Sverige. Sverige har nog aldrig varit så vackert och underbart som det var då. Det var sjukt varmt, himlen var klarblå och det var rent och fint och gräset var saftigt och jag vågade somna där på gräsmattan utan att oroa mig för att bli bestulen på alla mina ägodelar. Jag hade Keane-skivan i cd-spelaren och spelade den här låten på repeat. Jag tror det är en av de lyckligaste stunderna i mitt liv. Jag skulle äntligen flytta hem till kära Sverige och jag skulle bo i Stockholm vad som än hände, fina, vackra Stockholm. På kvällen åkte jag hem till Göteborg och sov så gott som aldrig förr, hemma hos mamma.
Kvällen efter det gick jag och Frida på Sticky och där träffade jag Mikkel för första gången. Well, and the rest is history :)
Det andra minnet är inte lika fint, men det är från när jag jobbade på Ordning & Reda på King's Road, sista sommaren i London. Då jag gick runt och längtade efter att flytta hem till Sverige och bli kär.
Arite! It was a pretty lame comeback...
Nu e jag tebaks igen. Svårt det där med att hålla igång bloggandet. Men stay tuned, för en ensam vår i Halmstad kommer säkerligen att inspirera till ett allt flitigare bloggande.
Nu e det snart jul och det ska bli skönt, så skönt. Om man bara kunde få slippa skolhelvetet över jul nångång. Jag börjar allt mer se fram emot att bli klar med skolan och börja jobba på riktigt. Om ett år e det verklighet. Vi får väl se vad man tycker då...
God jul på er alla trogna bloggläsare. Jag tänker på er även som det kanske inte alltid märks.
/